HWS 2026: Forskningen flyttar in i stallet
Horse Welfare Summit 2026 samlade forskare och hästnäring på riksanläggningen Flyinge för att lyfta hästens välfärd, från stallmiljö till sadeltryck och ryttarhälsa. En återkommande fråga var hur ny kunskap kan omsättas i vardagens många små beslut.
Relationen börjar tidigt
Océane Liehrmanns inledande presentation visade att relationen mellan häst och människa handlar om mer än igenkänning. Tidigare erfarenheter, hur människan agerar och hästens egna egenskaper spelar alla in i relationen. Redan den tidiga sociala miljön, från avvänjningen och framåt, formar hur unghästen utvecklar social kompetens.
Utrustning och biomekanik
Russell MacKechnie-Guire visade hur häst, ryttare och sadelutrustning bildar ett gemensamt biomekaniskt system, där utrustningen behöver bedömas på en häst i rörelse snarare än stillastående. Under tisdagens klinik konkretiserades detta med tryckmätning: ryttarens känsla av att sitta rakt stämde inte alltid med den faktiska belastningen, och en hög uppsittningspall minskade den ensidiga belastning som annars uppstår vid uppsittning. Liknande resonemang fanns i nästa dags föreläsning om nosgrimman, där ett framtaget standardiserat mått lyftes fram som komplement till tvåfingerstestet.
Orden formar hästsynen
Ord som lat, envis eller trotsig är inte neutrala, utan kan styra hur ryttaren agerar gentemot hästen. Undervisning som betonar interaktion snarare än ren lydnad gör hästens reaktioner till information i stället för motstånd. I en egen föreläsning om organisationskultur tog Therese Waerner perspektivet vidare till frågan om vem som vågar säga ifrån. Det vill säga om en elev eller hästskötare ser att en häst verkar obekväm men inte känner sig trygg nog att säga det, förloras viktig information. Slutsatsen var att en stark välfärdskultur gör att alla ska kunna känna sig trygga i att kunna lyfta en avvikelse.
Att ge hästen en röst
Linda Kjellberg och Turid Buvik presenterade symbolmetoden från deras senaste forskningsprojekt, där hästen lär sig använda symboler för att uttrycka en preferens, till exempel om ett täcke ska sättas på eller tas av.
Ryttarens kropp och kunskap i praktiken
Victoria Lewis satte fokus på en ofta förbisedd del av samspelet: ryttarens egen hälsa. Trots att majoriteten av ridsportens utövare är kvinnor finns lite forskning om hur menstruationscykel, graviditet och klimakteriet påverkar ridningen. En studie med 729 ryttare visade att de som tränade eller tävlade på hög nivå oftare fortsatte rida under graviditeten och lättare återgick till samma nivå efteråt, medan mer än var fjärde ryttare aldrig kom tillbaka till sin tidigare tävlingsnivå efter förlossning. I en annan studie uppgav 75 procent av kvinnorna sämre självförtroende i sadeln efter att ha nått klimakteriet. Lewis menar att ridsportens tradition av att bita ihop gör att kvinnor sällan pratar öppet om smärta eller tappat självförtroende. "Oavsett vad du upplever som kvinna så ska du veta att du inte upplever det ensam", som hon uttryckte det. Perspektivet knyter an till One Welfare-tanken: ryttarvälfärd och hästvälfärd går inte alltid att skilja åt.
Kontaktpersoner
