En Skitviktig Dag satte gödseln i fokus

Dagen inleddes av Charlotte Jibréus, projektledare och samordnare på HNS, som berättade om projektet Skitviktigt. Projektet finansieras av Formas och pågår mellan maj 2025 och april 2027. Målet är att öka kunskapen om hästnäringens påverkan på vattenmiljön och bidra till att minska näringsläckaget från hästgårdar. Hittills har projektet bland annat genomfört en undersökning om gödselhantering, tagit fram filmer och samlat material på HästSverige.se. Framöver väntar en uppföljande undersökning.

“Vi är väldigt nöjda med dagen. Vi kunde visa flera pågående projekt inom näringen, men också framtida möjligheter för hästnäringens hållbarhet”, säger Charlotte Jibréus.

Moderator för dagen var Malin Andersson, vd för Häst & Lantliv AB.

Rådgivning som ger underlag

Sally Bondesson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet, berättade om Greppa Näringens startrådgivning för hästgårdar, Miljövänlig hästhållning, som bland annat omfattar stallgödselberäkning och en rundvandring på gården. Hon tog också upp åtgärder som att hårdgöra ytor vid grindhål och foderplatser, rensa diken och samla upp takvatten med hängrännor, samt vilka stöd som går att söka via länsstyrelsen, till exempel för lokala vattenvårdsprojekt.

Tillsammans med Lina Perkovic och Åsa Johansson från Örebro Fältrittklubb delade de med sig om hur det fungerat i praktiken. Örebro Fältrittklubb har omkring 70 hästar och ligger i ett vattentäktsområde. Rådgivningen identifierade stående vatten i vinterhagarna, brunnar och diken i behov av underhåll samt en risk för näringsförluster till Svartån. Resultatet används nu som underlag i dialogen med Örebro kommun. Bland klubbens lösningar finns mockning av hagar, betesplanering och ett samarbete med kommunen om gödsellagring.

Gödsel som affär

Madeleine Jönsson, grundare av Ecostables, ställde frågan om hållbarhet är hästnäringens nästa konkurrensfördel. Hon beskrev hållbarhet som resiliens, alltså förmågan att klara torka, skyfall och stigande kostnader utan att verksamheten tappar funktion eller värde. I det perspektivet kan gödseln återföra näring till marken i stället för att vara ett avfall som kostar pengar att forsla bort. Hon frågade också om problemet egentligen är gödseln eller systemet runt den, och gav exempel på cirkulära affärsmodeller, som att förädla och sälja gödselprodukter eller att flera gårdar samlar gödsel till en gemensam anläggning för biogas eller kompostering.

Caroline Antonsson, delägare i BioGård, gav konkreta siffror. Enligt BioGård betalar stallen i dag mellan 150 och 300 kronor per ton för att bli av med gödseln, medan ingen betalar stallet för energin som sedan utvinns. Företaget beräknar att landets omkring 355 000 hästar skulle kunna ge cirka 1,5 TWh per år, att jämföra med de cirka 2,4 TWh biogas som produceras i Sverige i dag.

BioGård testar nu i praktiken hur hästgödsel kan omvandlas till biogas. Med medel från RISE har företaget testgårdar som samarbetar med en biogasanläggning. Testgårdarna byter till halm- eller rapspellets, BioGård hämtar gödseln och kör den till biogasanläggningen, och energiutbytet mäts och redovisas för gården.

Hampa och panelsamtal

Sara Bygdéus, försäljningsansvarig på Ekolution, presenterade hampaved som strömedel. Industrihampan odlas i södra Sverige utan kemisk ogräsbekämpning. Arbetet omfattar hela kedjan, från produktens egenskaper till gödselhantering, cirkulära lösningar och samarbeten med återförsäljare och gårdar.

Sara Bygdéus och Caroline Antonsson deltog även i två panelsamtal tillsammans med Malin Becker, affärsutvecklare på Sparbanken Syd, och Cindy Ahrnewald från Fokus Tillväxt Häst. Samtalen handlade om hur hästgödsel kan gå från kostnad till resurs och vad som krävs för en mer hållbar och lönsam hästnäring.