En ny djurhälsoförordning (AHL)
Syftet med den nya lagen är att kunna spåra smittor på ett effektivare sätt. Genom att veta var alla hästar finns ska det bli enklare att spåra eventuella smittor bakåt i tiden och uppnå ett högre smittskydd. Vilka sjukdomar som staten är skyldig att smittspåra vid utbrott är specificerat i djurhälsoförordningen.
Jordbruksverket arbetar in i det sista med att anpassa de nationella föreskrifterna och har haft föreskrifterna ute på remiss i början av 2021. Projektledare Anna Sundin har i två tidigare intervjuer berättat om arbetet vi gör, de intervjuerna kan du läsa här och här. De senaste veckorna har fyra remissvar kopplat till AHL gemensamt lämnats in av hästnäringens organisationer. Nu när remissvaren är inlämnade och ikraftträdandet av AHL snart är här har vi på nytt pratat med Anna.
Hästorganisationerna har arbetat intensivt tillsammans för att påverka hur de nationella föreskrifterna ska utformas, hur har det arbetet sett ut?
Jag har arbetat drygt 50 % med detta i ett år och till min hjälp har jag haft en referensgrupp med representanter från organisationerna i Hästnäringens Representationsråd och LRF Hästs hästdelegation. Tillsammans har vi diskuterat vår syn på de olika delarna i AHL och sedan tagit med oss det till Jordbruksverkets möten. Jordbruksverket har haft möten där alla djurslag funnits representerade och dessutom erbjudit egna möten för hästfrågor specifikt. Tillsammans med vår referensgrupp har vi gemensamt svarat på de remisser som är kopplade till AHL.
Eftersom det finns delar i AHL som kan tolkas olika i olika länder har vi även fört dialog med våra grannländer i Norden om olika tolkningar och tillämpningar av reglerna. Tillsammans har vi kunnat framföra gemensamma önskemål om olika avtal och överenskommelser till våra respektive myndigheter som skriver sådana avtal.
Vilka är de största förändringarna för alla med häst?
Den största förändringen är registreringen av anläggningar, dvs att alla platser där hästar hålls ska in i Jordbruksverkets register. En anläggning kan vara ett stall/lösdrift, ett bete eller annat och vara stort eller litet och hysa många eller få hästar en kort period eller tillsvidare. Dessutom ska alla hästar registreras på sin hemadress/anläggning och registreras om när de byter hemadress, föds eller dör. För att kunna registreras på en hemadress/anläggning måste alla hästar ha ett UELN (Universal Equine Life Number). UELN hittar du i hästens pass eller i databasen som hästen finns registrerad i.
Eftersom AHL även reglerar spårbarheten genom identifiering så kan det komma förändringar vad gäller hästpassen. Redan från den 21 april gäller att alla hästar ska märkas med mikrochip som har en landskod som anger i vilket land hästen chipmärkts.
Vilka frågor har varit viktiga för oss?
Det är många delar i AHL som är viktiga för alla med häst, men det som framförallt påverkar många hästhållare är det som gäller journalföring av förflyttningar inom landet. I början av projektet var det långa diskussioner om hur förflyttningar av hästar skulle journalföras i Sverige, och i sådant fall hur, när och av vem journalerna skulle kunna användas. Enligt AHL är staten bara skyldig att smittspåra vid de sjukdomar som ska utrotas enligt lagstiftningen, dvs vid eventuella utbrott av afrikansk hästpest, rabies och rots. Det konstaterades också att det i dagsläget inte kunde erbjudas några användbara praktiska lösningar för en sådan journalföring. Jordbruksverket har föreslagit att journalföringen inte kommer införas nu för förflyttningar av hästar inom landet, hur det blir framöver kan komma att utredas vidare senare och då finns vi såklart med och fortsätter bevaka frågan tillsammans.
Vi har också kunnat påverka vissa detaljer i registret för anläggningar för att anpassa det något bättre utifrån hästhållarnas perspektiv. Från början var det till exempel endast möjligt att registrera en anläggning på varje plats, vilket nu är ändrat till en anläggning per byggnad. Det är viktigt för de platser där flera verksamheter finns på samma gård. Den som registrerar anläggningen blir ”aktör” och kan vara antingen en fysisk eller juridisk person.
I vilka frågor har vi inte nått hela vägen fram än?
Trots att vi har fått till att det kan vara fler aktörer registrerade på samma plats så hade vi önskat att det även kan registreras flera aktörer i samma byggnad, så att den som är ansvarig för hästarna och verksamheten också är den som är ansvarig för att registrera i systemet. Vi vill se att det inte behöver vara samma person som registrerar till exempel en ridskola och ett inackorderingsstall som finns i samma stallbyggnad om två olika personer ansvarar för verksamheterna. Detta har vi framfört i vårt remissvar som finns att läsa i länken längre ner på sidan.
Vi har också framfört synpunkter som gäller resor mellan oss och våra grannländer. Läs gärna mer om detta i vårt remissvar.
Var finns information om de nya reglerna och var finns registret?
Information finns på Jordbruksverkets hemsida jordbruksverket.se/ahl och där finns även en specifik sida för vad som gäller för hästar. På sidan för hästar finns e-tjänsterna för registret av anläggningar och transportörer. Klickar du dig vidare till sidan för e-tjänsterna finns även instruktionsfilmer, en manual och många frågor och svar. Där hittar du även kontaktuppgifter till Jordbruksverkets kundtjänst som hjälper dig om du har frågor angående registreringen.
Hur svarade vi på remisserna?
Du hittar remissvaren här:
Svar om registrering, spårbarhet, förflyttning m.m.
Svar om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m.
