fbpx
FAQ

Ofta vill vi att hästarna ska ha möjlighet att dricka ur hink i boxarna men vattenkoppar ger mindre spill än vid användande av hink då mycket vatten hälls ut varje dag vid byte till färskt vatten. Det kan också vara mer hygieniskt för hästen att dricka vatten ur vattenkopp.

På beten används ofta stora badkar med vatten till hästarna, beroende på hur många dom är och hur ofta vattnet behöver bytas ut vid rengöring kan vattenförbrukningen vara onödigt hög. Vid mindre balja hinner hästarna dricka mer av vattnet mellan påfyllningarna och det blir också ett fräschare vatten för hästarna att dricka. Undvik att placera vattenkällan i direkt solljus som ökar algblomning. Använd timer när du fyller vattenbaljor och badkar så att det inte står och rinner över i onödan.

Att tillse att hästarna har skydd för solen under heta sommardagar eller har möjlighet att gå in i stallet några timmar minskar hästens behov av vatten under sommarmånaderna då den inte blir lika varm.

Ha noga kontroll på vattenkoppar och kranar i både stall och beten. En läckande vattenkopp/kran kan förbruka 55 liter vatten på ett dygn vilket motsvarar elva fyllda badkar på en månad. Om ledningar är dragna till betet, håll koll på blöta ställen eller platser där det fortfarande växer grönt fast det är torrt runtomkring. Då kan det ha uppstått en läcka på ledningen.

Tvättmaskiner och spolspiltor kan förbruka mycket vatten, vid byte av tvättmaskin och diskmaskin om sådan finns bör fokus vara på vattenåtgången. Program kan väljas där mindre vatten förbrukas och det är också viktigt att köra fulla maskiner.

Installation av vattensnåla kranar och till exempel droppslangssystem för kylning kan spara mycket vatten och genom att välja modeller med luftinblandning så minskar inte vattentrycket. Känslan är att trycket är lika bra som vid användandet av en icke snålspolande armatur. Dubbelspolande toaletter är oftast standard idag vid nyinstallation. Genom att byta från en enkelspolande toalett kan vattenförbrukningen minska med 53 % per dygn.

Har du koll på hur mycket vatten du förbrukar i stall och på gården? Med en vattenmätare får man bra koll på gårdens förbrukning. Vattenmätaren kan dessutom visa läckage eller annat fel om förbrukningen plötsligt ökar utan någon egentlig förklaring. Med månadsvisa mätningar ges en bild över gårdens behov över året.

Se till att all personal, besökare till stallet och hästägare är medvetna om vikten av att hushålla med vatten. Se gemensamt över vilka rutiner som finns i stallet och var uppmärksam på läckande kranar och övrig hantering av vatten.

Att svampa av hästen efter avslutat arbetspass sparar oerhört mycket vatten i jämförelse med att duscha hästen i rinnande vatten. Det kanske inte är nödvändigt varje gång att använda duschen och insamlat regnvatten i tunna kan nyttjas för hästtvätten!

Välj underlag – olika typer av underlag kräver olika mycket vatten. Att välja ett material som kräver mindre vatten ger också en vattenbesparing. Idag har 80 % av alla ridanläggningar problem med att få fram nog med vatten för bevattning av ridhus och ridbanor enligt experter på underhåll.

Vilket bevattningssystem som väljs är också avgörande för vattenförbrukningen, enkla system med en investeringskostnad på cirka 30 000 kr som består av trädgårdsslang och vattenspridare förbrukar mycket mer vatten än mer specialiserade system.  Bevattning som monteras i taket ger en besparing på ca 40 % och förbrukar 1 kubikmeter vatten vid vattning av fullstor ridbana (ca 15 minuter) och går att kombinera med insamling av regnvatten från taket. Kostnaden för systemet med regnvattentank är cirka 80 000 kr ex moms. Då tillkommer kostnaden för nedgrävning av tank. Vid användning av regnvatten renas vattnet genom lamellfilter för att ta bort organiska partiklar som annars sätter igen spridarna.

Hästhållning kan bidra till övergödning genom att hästgödsel hanteras oförsiktigt och hagar nyttjas så intensivt att marken blir söndertrampad vilket leder till näringsläckage genom ytavrinnande vatten. Läckage av näring från en hästgård kan minska genom åtgärder som också leder till god hushållning med vatten. Till exempel genom om att förbättra dagvattenhantering och dränering av rasthagar vilket ger en bättre markstruktur som minskar risken för jorderosion och ytavrinning från upptrampade hagar. Det leder också till att det är lättare att dagligen mocka rasthagar. Vattnet kan ledas till en damm eller våtmark på gården som både fungerar som sedimentationsdamm för fosforbundna partiklar samt som en damm som kan användas som källa till bevattning av ridbanor/travbanor och ridhus.

Att lagra vatten i egna dammar för bevattning och förbrukning är en garant inför torrperioder. Dammar kan anläggas i anslutning till befintligt vattendrag som fylls på vid vårflod och höga vattenflöden alternativt leds dräneringsvatten, regnvatten och dagvatten till dammen för påfyllning.

Vatten kan också lagras i outnyttjade gödselbrunnar, gamla mjölktankar eller nyanlagda tankar. Vid en kontinuerlig användning av det insamlade vattnet över hela året kan lagringsvolymen minskas betydligt, jämfört med om större delen av årsvolymen ska lagras inför sommarmånaderna.

Idag finns teknik på marknaden för recirkulerande duschvatten för enskilda hushåll som inte tummar på bekvämligheten trots att mycket vatten sparas. System för rening av duschvatten finns där smutsigt vatten släpps till avloppet medan rent vatten återcirkuleras med hjälp av UV-filter.

Regnvatten kan med fördel användas för att spola toaletter och som vattenkälla till tvättmaskin och i stall kan vattnet användas till samtliga sysslor förutom som dricksvatten till hästarna eller för bevattning av foder. Ett regnvattensystem består av avrinningsyta (oftast tak) takrännor, lagringstank, filter, reningssystem och rörsystem för distribution. Om möjligt grävs lagringstanken ner. Partiklar, bakterietillväxt, färg eller lukt kan minimeras genom att till exempel systemet har ”first-flush” bortledning och någon form av partikelfilter, kolfilter och/eller UV-behandling.

Kostnaden för att installera en tank på 4 kubikmeter för uppsamling av regnvatten täcker en 3-personsfamiljs behov av vatten för toalettspolning. Prisexempel för regnvattentankar för hushållsbruk ligger på ca 50 000 kr, installation, rördragning och vissa driftskostnader tillkommer. Kostnaden för bevattningstankar som installeras under jord och används för bevattning är cirka halva priset.

Vid installation av regnvattentankar för bevattning eller återanvändning behöver man tänka på var spillvatten (bräddning) från överflödet från regnvattentankarna ska ta vägen och följa lokala bestämmelser som gäller för tex uppsamling och infiltration.

Genom att rena och återanvända gråvatten finns stora möjligheter till besparing. Gråvatten kallas det vatten som används till disk, tvätt och duschning. I ett hushåll går det åt ca 64 % av vattenförbrukningen till dessa områden och om man återanvänder vattnet finns en stor och stabil källa till vatten. Vatten kan samlas in från duschar, tvättmaskiner, hoar och handfat för att sedan ledas till en reningsanläggning och någon form av tank. Utifrån vad vattnet sedan ska användas till ställs olika krav på vattenkvaliteten och därmed vilken reningsteknik som kan användas. Rening kan ske genom mekanisk filtrering, kolfilter, en jonbytarprocess, ett ultrafilter samt desinfektion med UV-ljus. Dessa reningstekniker är väl beprövade men används i dagsläget inte för att rena gråvatten för återcirkulation. Dessa metoder kan införas vid nybyggnation av stall, en anmälan bör göras till kommunens miljökontor om gråvatten avses återanvändas. Från många stall idag leds gråvatten till en vanlig infiltrationsbädd eller stenkista innan det leds vidare till närliggande dike eller dagvattensystem. Om vattnet kan återanvändas i stall eller för bevattning av ridhus och ridbanor ger det en mycket god vattenhushållning.

Tjörns ridklubb – Leaderprojekt hållbar anläggning – reducerat klimatavtryck

Projektets syfte är att anpassa anläggningen för att bli mer hållbar ur ett miljöperspektiv där fokuset är att minska vattenförbrukningen, minska användningen av magnesiumklorid, minska fodersvinn, minska försurning av marken och närliggande vattendrag samt att sprida kunskap och inspiration kring miljöarbete i en bransch där det ofta inte kan prioriteras. Följande ingick i projektet:

  • Samla upp regnvatten genom att renovera en del av taket och gräva ned vattentankar
  • Installera saltvattenpump för att kunna bevattna ridbanor
  • Installera vattenkoppar för att kunna minska användandet av dricksvatten
  • Upprusta hårdgjorda ytor

Exempel på ridhusbevattning genom insamling av regnvatten:

Stall Kvickstorp och Stall Lövholmen i Tumba

Vattenhushållning på djurgårdar – Fyrisåns vattenvårdsförbund

Projekt med syfte att belysa vattenanvändningen inom lantbruket, bidra med kunskap för gårdar att säkra sin vattentillgång och möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan aktörer. Projektet är inriktat på djurgårdar och utkomsten är en exempelsamling med praktiska exempel på åtgärder för att vara bättre rustad inför nästa vattenkris.

Vattenbesparande åtgärder (Ecoloop)

Ett projekt med fokus på att ta fram och jämföra några konkreta exempel på vattenbesparande åtgärder som är tillgängliga för fastighetsägare. I rapporten kan du läsa om olika tekniker för att spara vatten i hushåll som också bör kunna överföras till stallar.

Hitta din organisation inom hästnäringen